En stund senare...

...skriver jag igen. Jag har haft anledning att skriva många gånger sedan sist, men det har inte infunnit sig den där känslan. Känslan som ibland knackar på och menar att jag har något att säga.

Ett stort beslut har fattats, vi lägger ner företaget. Jag ska bli en vanlig anställd nu, kunna få en hyfsad lön, kunna vara sjuk och vila när det behövs. Ta semester ibland.
Det har varit roligt och oerhört lärorikt. Men nu räcker det. En stor sten föll när beslutet var taget och jag har kunnat känna mig mer avkopplad än på länge.
Mer om det tänker jag inte skriva. Jag ångrar inget och är stolt över vad som åstadkommits under den här tiden.
Men det är inte värt mer slit.

Härom veckan ramlade det ner en kallelse för datortomografisk undersökning av hjärnan! Undertecknad min förra läkare som jag aldrig träffade. Tänkte att hon fått dåligt samvete när hon upptäckt hur illa de bemött mig. Men jag hade fel.
Hon hade blivit uppmanad av min nuvarande läkare. Tydligen vill de ha en färsk bild. Jag gjorde en för flera år sedan på grund av plötsliga anfall med skärande smärta i huvudet. De varade i några minuter och efteråt var jag helt utmattad och fick gå och lägga mig.
De kom aldrig underfund med vad det var för något och de har heller inte återkommit sedan dess.

Mycket har fallit på plats den senaste tiden, de två yngsta har det fantastiskt bra i sin nya skola och båda har underbara mentorer.
Den äldste håller fortfarande på att vänja in sig vid sin nya skola, vilket kan ta sin tid. Men även han har bra personal omkring sig.
Som par kämpar vi på, jag känner mig lugn och trygg, även om vi hela tiden måste tänka på att inte falla tillbaka i gamla mönster så känns allt ganska bra.

Så nu njuter jag faktiskt för första gången på väldigt länga av att det är på väg att bli höst. Och kan nästan tycka att det där med jul kan nog bli trevligt.
Jag har aldrig  varit ett stort fan av julen. Som barn bodde vi granne med mormor och morfar, där jularna firades. Efter paketöppning smög jag och min pappa in till oss och såg på tv istället för julgröt, kaffe, kakor och tårta.
Nu när vi har skapat egna traditioner försöker jag att vara med även om det är min fru som driver julens anda framför sig, nästan lite på tå för att det ska räcka till. Det pyntas och ordnas ganska tidigt, julsånger spelas från september.Butikerna har redan fått förfrågan när och vilket julsortiment som kommer in

Och tro inte att barnen klär någon julgran, här hängs enhetliga kulor väl arrangerade i disneyjulgranen med närmare tvåhundra små ljus i. Men det är något speciellt med det också. Kanske för att det är våran tradition. Något som vi har skapat tillsammans under åren som gått.