Trötthet...

En märklig trötthet har slagit till. Eller är det en trygghet
Trygghet i att få gå och lägga sig tidigt och bra mysa framför tvn. Utan att behöva diskutera och prata om allt, att bara få vara.
Viljan finns att göra det mesta men tröttheten tar över på eftermiddagen. Kanske är det all stress som släpper nu när skolorna har börjat och det har börjat ordna sig för alla barnen. Vi flytade alla tre till nya skolor inför hösten. En friskola och en special. Allt för att de ska få det så bra som möjligt och slippa den urusla kommunala skola som finns hemma.
Kanske är det all den press som en skolstart skulle ha inneburit men som denna gång uteblev, som gör att vi är så trötta.

Det är så mycket som är annorlunda i och med skolbytet. Inga extra pengar till fritis, för att barnen ska få vara med på de aktiviteter som anordnas. Jag letade genast igenom mina fickor när det började talas om glass och bad. Blev mäkta förvånad när det inte behövdes. Inte ens den obligatoriska pengen till fritiskassan behövs. Den som jag faktiskt inte riktigt vet vad den var till för, eftersom det alltid krävdes extra pengar när det var dags för något annat.

Äldste började idag. Väldigt speedad kille som stack iväg och sedan körde ut mamma när han tyckte att det var dags för henne att gå.
Inte heller där hänger vi med.
De kör ner honom till jobbet på eftermiddagen, vi som kallt räknat med att åka och hämta honom som man normalt gör. Men nädå. Här KÖR personalen ner honom i lagom tid innan jag slutar så att vi bara kan åka och hämta de andra två...
Fantastiskt är mitt enda ord.

Så jag tror nog att tröttheten beror på att mycket stress släpper.